En sommardag

En het sommardag gjorde vi (efter tips av vänner i Säffle, som vi just hälsat på) en liten avstickare på vår semesterresa till Hälsingland, till Heidruns café, beläget mitt ute på landet i Fensbol nära Torsby i Värmland.
På vägskyltar den sista biten stod det med jämna mellanrum saker i stil med: Om en liten stund är ni framme! och Håll ut! Nu är det bara en liten, liten stund kvar.

Och vi är väldigt glada att vi inte gav upp i värmen, 28-29 grader, på de små slingrande värmlandsvägarna den där junidagen, för besöket överträffade våra förväntningar med råge! Heidruns visade sig vara både förlag, bokhandel, antikvariat, konstgalleri, arrangörer av poesiprogram mm och - inte minst - ett härligt café (www.heidrun.se).
Vi njöt av en god lunchpaj i den lummiga trädgården där poeten Bengt Berg (som är primus motor tillsammans med hustrun Gun-Britt Karlsson) satt och språkade i halmhatt med J:son Lindh inför något kommande musik & poesi-arrangemang (fick vi senare veta av den vänliga pratsamma skånska damen i bokhandeln). Vi stannade längre än vi tänkt, köpte böcker och vykort och tittade på fina skulpturer. Grämer mig bara att jag var för mätt för att smaka på någon av de härliga bärpajerna!

Om Bengt Berg läste jag i någon litteraturhandbok att han hävdar det provinsiella, gestaltar vardagliga problem, naturmotiv och miljöfrågor på ett enkelt och slagkraftigt vis. Här ett smakprov ur samlingen Handelsresande i nordiskt vemod.

Plommon
Det är inte plommon varje dag
men plommonträdet är träd lika fullt
precis som solen är sol
också bakom molnen
Cykeln är cykel dag och natt
Cykel är cykel också när den står still
Mest cykel är den när den rullar
och solen skiner på ett träd
som dignar av plommon
- du rycker till dig ett i farten,
sätter det till munnen,
mister balansen
och kör i diket med ett brak!
Sen är inte cykeln cykel mer,
benet är ännu ben: Ett brutet ben
och plommonet, vart tog det vägen?

En om möjligt ännu hetare dag på vår resa besökte vi våra vänners rätt nyligen införskaffade fäbod – med en fantastisk utsikt! - utanför Sunnansjö i Dalarna. Stugan hade ägts av Ivan och Thea Oljelund, som bott där på 20-talet (och senare). Bland flitiga litterära gäster på fäboden var bl a Ivar Lo-Johansson, som lär ha skrivit ”God natt, jord” i en liten stuga bredvid (den står kvar, fast på granntomten). Thea Oljelund har berättat att Ivar Lo var pressad av sitt bokförlag att skyndsamt komma in med en titel på boken när den var klar. Med hjälp av några författarkolleger, däribland Oljelunds, löste det sig dock. Genom att var och en fick skriva ner fyra – fem av de vackraste ord de kunde komma på valdes sedan ”god natt” och ”jord” ut.
Och visst är det en fin boktitel. På en bra bok måste man ju tillägga också.


090717/Marie-Louise