Biblioteksdebatt live

För den intresserade vill jag uppmärksamma om biblioteksdebatten som kommer att äga rum på Malmö stadsbibliotek nu på onsdag (28/10). Bibliotekschefen kommer tillsammans med Birgitta Olander från bibliotekarieutbildningen i Lund och Per Svensson från Sydsvenskan, som gjort åtminstone ett inlägg i tidningsdebatten, att diskutera följande frågor:

Vems är biblioteket?
Hur ska framtidens bibliotek se ut?
Vilken emotionell koppling har vi till biblioteksrummet?

Vill du att de ska diskutera något mer kan du lägga ett eget förslag här. Eller live på biblioteket klockan 19.oo.

Jag skulle personligen gärna höra hur de tänker om det som Rasmus Fleischer kallar "svärmintelligens" i artikeln jag tidigare tipsat om. I hur hög grad ska lånestatistiken styra beståndet? Och ska biblioteket i Malmö gå mot teaterns eller arkivets estetik? Om mot teaterns, vem ska i så fall spela regissören? Det kan bli spännande detta.

Boktips

Ahern C: PS jag älskar dig!
Ajar E: Med livet framför sig
Ambjørnsen I: Fågeldansen
Andersson M: Sorgenfri
Batra D: Den som inte tar bort luddet ska dö
Bennett A: Drottningen vänder blad
Bennett R: De Oambitiösas manifest
Brunk- Holmqvist K: Potensgivarna
Chevallier G: Förargelsens hus
Dahlberg J: Tjock
Ehrenmark T: Med sås på slipsen
Eriksson L: Gode Gud, ge mig tålamod - men gör det fort
Evanovich J: Lätt byte m.fl.
Flagg F: Välkommen till himlen
Haddon M: Utslag av oro
Hagen C: Kulla-Gulla i övergångsåldern
Hanff H: Brev till en bokhandel
Herriot J: Alla mina fyrfota vänner
Jackson J: Mina två mammor
Keyes M: Vattenmelonen
Loe E: Gör vad du vill
Malmsten B: Det är ingen ordning på mina papper
Mayle P: Livets överflöd mfl.
McCall Smith A: Damernas detektivbyrå
McCourt F: Ängeln på sjunde trappsteget
Paasilinna A: En lycklig man
Rubin Dranger J: Alltid redo att dö för mitt barn
Shaffer MA: Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap
Stenmark J: Kunde skulle jag älska det här
Svensson A: Hey Dolly
Swarup V: Vem vill bli miljonär
Wood P: Lyckligt lottad

Vad har ovanstående böcker gemensamt?
Jo, det finns humor och värme i dem alla.
Men det utesluter inte att några också innehåller både
sorg och tragik.
Så vill du roas och beröras titta på listan
och få tips om en bok som kanske passar dig.

förslag från
Staffanstorps biblioteks tisdags-läsecirkel

Hej igen!

Det var länge sedan jag skrev något i den här bloggen.
Men jag läser många andra bloggar. Idag läste jag Bodil Malmstens Finistère och från den stjäl jag följande tips: en artikel av Roberto Saviano (han som skrev boken Gomorra och som jag skrivit tidigare om här på bloggen).
Artikeln heter Jag kan som författare inte promenera fritt med min familj och publiceras i Expressen häromdagen.
Detta händer i dagens Italien!
Läs den!

Feberboken igen - ett radiotips

Det verkar som om jag är rätt i tiden. Det är alltid trevligt. I veckan diskade jag med radion på som vanligt, och då turen kom till Klassikern så visade det sig att veckans klassiker var Stina Aronssons Feberboken (om vilken jag gjort 2 inlägg på senare tid här på bloggen - 1, 2).

Lyssning som rekommenderas varmt alltså: Katarina Wikars om bitterbrev, samhällsmikrober och nervspetsliv.

En saknad nyans i biblioteksdebatten

Hittade idag en mycket bra artikel, som jag tidigare missat, apropå biblioteksdebatten som rasat kring Malmö stadsbiblioteks förnyelser och bokgallring (via sagda biblioteks temasida om debatten).

Tryck här om du inte heller har läst Rasmus Fleischers intressanta och nyanserade tankar kring detta ämne.

Ett tillägg angående Aronsson

En bit ur Stina Aronssons Feberboken (se föregående inlägg):

"Jag tror jag måste dö för att kunna ge ut den här boken. Det känns så - en stum dödens feghet. För mig blir döden i så fall en litterär sak, en kompositionssak. Jag testamenterar mitt hjärta till Hugo."

Citatet fångar svårigheterna hon gick igenom som kvinnlig författare i början av förra seklet. Men också de svårigheter som författare och konstnärer genomgått och genomgår alltid. Jag tror jag måste dö för att våga utsätta detta (läs mig och mitt verk) för allmänhetens åsikter och kritik. Och den kamp mot fegheten det alltid är att ta steget - att tro att JAG kan skapa någonting av värde för andra.

Aronsson levde 15 år efter att boken gavs ut.

Kvinnliga författare: två upptäckter

På årets bokmässa upptäckte jag ett (för mig) nytt förlag. Rosenlarv förlag heter det. Ett ideellt drivet förlag som satsar på nyutgivning av äldre undanskuffad och bortglömd litteratur. Framför allt kvinnliga författare som inte fått ta särskilt stor plats i den manligt dominerade litterära kanon. De skriver om sig själva angående kanonbegreppet följande:

"Rosenlarv förlag startades i ilskan över kanons förkrossande manliga dominans, och kommer därför i första hand fokusera på bortglömda kvinnliga författare [...] Förhoppningsvis blir kanon till slut så överfull att den blir överflödig som företeelse.

Och:

"[Det] finns [...] en dikotomi att bryta upp då en skiljelinje ofta sätts mellan populär litteratur och bra litteratur, och där de kvinnliga författarna ofta varit verksamma i den förra kategorin. En författare som blivit uppskattad och läst av flertalet i sin samtid, kan ju inte vara en riktigt bra författare, eller?"

Jag köpte en bok som heter Blott ett annat namn för ljus, skriven av Frida Stéenhoff. En dramatiker och feminist som jag aldrig hade hört talas om men som enligt boken förord (av vem minns jag inte nu) införde begreppet "feminisms" nutida betydelse i Sverige och som dessutom är i klass med den gode gamle Strindberg. Det ska bli spännande att läsa hennes feministiska manifest och även hennes novell som behandlar en queer kärlekshistoria (redan 1911!).

Jag upptäckte också att Staffanstorps bibliotek har en bok från Rosenlarvs utgivning: Feberboken - stoffet till en roman av Stina Aronsson. Ett modernistiskt manifest skriver Ebba Witt-Brattström i förordet, som då den gavs ut 1930 kallades för "hysteriska monologer" och kvinnlig bikt" bland annat. Kritikerna (uteslutande manliga kan tänkas) var inte nådiga mot Aronsson. Men så skildrade också hennes bok en man - på ett kritiskt vis . Och huvudpersonen var en kvinna som inte var beredd att göra avkall på sin frihet för denne mans skull. Det är fascinerande att tänka på hur radikala kvinnor och feminister det fanns redan på den tiden. Det ger en påminnelse om hur samhällsklimatet går i vågor, istället för rakt uppåt som en gärna vill tro.



Min andra upptäckt gäller en barnbok skriven av poeten Sylvia Plath, som jag
råkade se på vår barnavdelning. Sängboken heter den, och handlar om - ja, sängar: rymdraketsängar, spill-sängar, fläck-sängar, tank-sängar och många många fler sängar som är bra mycket roligare än de vanliga natti-natt-sängarna. Det är en rolig illustrerad poesibok för barn (och vuxna) som jag genast fastnade för. Nu funderar jag över vems barn jag kan läsa den här för...