Katten som kom in från kylan

Vet DU hur det gick till när den vilda katten blev ett husdjur? Jeffrey Moussaieff Masson, författare, professor i sanskrit och psykoanalytiker, har skrivit boken Katten som kom in från kylan. Boken handlar om den asiatiska leopardkatten Billi som levde i det gamla Indien, närmare bestämt i utkanten av Keralakusten. På dagarna brukar Billi sitta på sin favoritgren i mangoträdet och iaktta människorna på avstånd. Speciellt fascinerad är han av de små människorna, dvs. barnen. Han känner sig dragen till ”tvåfotingarna” och försöker så småningom närma sig dem. Tyvärr så blir Billis första försök inte så lyckat, utan han bestämmer sig för att lämna sin älskade mangolund när monsunregnen är över. Billi ger sig ut på en lång vandring genom södra Indien för att undersöka hur andra djur kan leva bland tvåfotingarna. Vad djuren i fabeln har att säga om oss människor tycker jag är mycket tankeväckande. Och Billi, han lyssnar noga på vad de har att säga. Så småningom återvänder dock Billi till sin älskade mangolund. Med hjärtat i halsgropen går han så fram mot...
Vem han går fram mot och hur det går, tänker jag inte berätta.
Som kattägare kunde jag inte motstå denna söta och charmiga lilla fabel om den allra första tamkatten. Mycket av Billis beteenden känner jag igen hos mina egna katter, inte minst vad det gäller nyfikenhet, stolthet och självständighet.
Jeffrey Moussaieff Masson har även gett ut böckerna Människans bästa vän ljuger aldrig om sin kärlek (handlar om hundar) och Kattsjälens mysterier.

Christina Fäldt
080925

Gallerinatten

Ni missar väl inte att det är gallerinatt i Malmö nu i helgen?!

Ett bra tillfälle att se vad som är på gång i den lokala konstvärlden och samtidigt ta sig en galleridrink och mingla med konstnärerna själva. Ta en titt på programmet här.

Jag för min del tror att Lilith performance studios program kan bli sevärt. Där kommer det uppföras covers på kända performances av Yoko Ono, Pipiloti Rist, Yves Klein med flera.

"Lilith Performance Studio vill med programmet undersöka och diskutera performance som form och uttryck – vilka förskjutningar sker vid en ny eller omtolkning av ett verk och vilka förskjutningar har skett över tid? Vad händer när ett tjugo år gammalt performance framförs idag, av en annan konstnär? Utgångspunkten kan vara den samma
men upplevelsen och erfarenheten kommer alltid att vara ny."

Vi ses i nattminglet! (där jag kommer vara nyligen hemkommen från bokmässan med färsk rapport därifrån i fingrarna)

Ordmässa i alfabetisk ordning

Jag upptäckte helt nyligen den danska poeten Inger Christensen och längtar efter att läsa mer av hennes ganska koncisa, kontrollerade språkutforskning som samtidigt genererar känslostämmningar och ställer frågor till läsaren. I diktsamlingen "Alfabet" har hon kombinerat matematik och poesi så att hela diktsamlingen bygger på en bestämd sifferföljd där varje tal är summan av de två föregående: 1,2, 3, 5, 8, 13 osv. Sålunda är första dikten en rad, andra dikten två rader, den tredje tre, osv. Som titeln antyder bygger dikterna också på varsin bokstav, med start från "a" letar de sig igenom hela alfabetet. Om det läses högt blir det som en högstämd mässa av ord.

Till en början, när dikterna är korta, håller hon sig mycket strikt till den givna bokstaven (vilket tyvärr inte helt framgår i den svenska översättningen)

aprikosträden finns, aprikosträden finns

bräken finns; och björnbär, björnbär
och brom finns; och vätet, vätet

cikadorna finns, cikoria, krom
och citronträd finns; cikadorna finns;
cikadorna, ceder, cypress, cerebellum

De senare, längre dikterna är mer utsvävande men kretsar fortfarande genom ordens läten kring sin egen bokstav, till exempel "i";

Ikarosbarnen vita som lamm
i gråljuset, visst skall de finnas, visst
skall vi finnas, och syrets krucifix;
som rim skall vi finnas, som vind skall vi finnas,
som regnbågens iris i isblomstrens glittrande
tillväxt, tundrans strån, som små

skall vi finnas, så små som lite pollen i torv,
som lite virus i märgen, som vattupest kanske,
kanske som lite vitklöver, vicker, lite baldersbrå
förvisad till det återförlorade paradiset; fast
mörkret
är vitt, säger barnen, paradismörkret är vitt,
men inte vitt på samma sätt som en kista
är vit, om kistor nu finns, och inte vitt
på samma sätt som mjölken är vit,
om mjölken nu finns, vitt, det är vitt
säger barnen, mörkret är vitt, men inte vitt
på samma sätt som det vita som fanns,

Om att översätta & Politik och mode – hur hör det ihop?

Om att översätta

Tack vare Åsa Moberg , Adam Inczèdy-Gombos och Eva Gothlin har vi sedan 2002 för första gången på svenska en fullständig översättning av Simone de Beauvoirs Det andra könet.
Åsa Moberg berättade vid Regionbibliotekets litteraturdag i Kristianstad förra fredagen(29/8) om vedermödorna kring översättningsarbetet med boken, en tegelsten på nära tusen sidor. Den kom ut 1949. I den tidigare svenska översättningen från 70-talet saknas såväl större textavsnitt som hela kapitel, t ex Det psykoanalytiska perspektivet. Däremot finns Det historiematerialistiska perspektivet med (förstås, tiden!). Kapitlet om kvinnans sexualitet är ett annat exempel. 1949 var detta alltför chocke- rande, men är idag modernt och ”queer”.
Att klassiker bearbetas varsamt språkligt för att nå nya generationer accepterar vi liksom att rasistiska inslag ”tvättas bort” vid nyutgåvor av äldre litteratur. Men att utelämna hela kapitel för att översättningen ska passa den tidsanda som råder just här och nu, är respektlöst, och borde vara förbjudet, menade Åsa Moberg.
Fortfarande 50 år efter utgivningen saknas en komplett översättning av La deuxième sexe på flera språk.

Politik och mode – hur hör det ihop?
En bok i ett litet mindre format (som för den skull inte saknar feminis- tiskt perspektiv) är Stil & politik av Göran Greider och Barbro Hedvall.

På drygt 100 sidor skriver de båda sinsemellan mycket olika författarna personligt och underhållande om mode och politik. Barbro Hedvall är ledarskribent i DN och Göran Greider chefredaktör på Dala-Demokra- ten, tillika poet och välkänd samhällsdebattör. Den ena är mycket kun- nig och modeintresserad, den andre totalt ointresserad (går helst i ledig skjorta och mjukisbyxor). Sammantaget blir det både roligt och tanke- väckande, ibland med infallsvinklar som överraskar. Stina Eidem med- verkar med några träffande illustrationer av våra mest kända politiker. Efteråt kan man fundera vidare på vad t ex Monas korta kjolar, Görans röda halsduk eller Anders Borgs frisyr egentligen ska signalera till väljarna.

Marie-Louise Stensson
080908

Läsecirkel i höst

Många har anmält sig och vill vara med i vår läsecirkel, det är jättekul. Intresset har faktiskt varit så stort att vi planerar starta två kvällsgrupper och om intresse finns, en eftermiddagsgrupp.
Vill du också vara med? Hör i så fall av dig så fort du kan.
Första träffen blir i Bibliotekets hörsal tisdagen den 16/9 kl. 17.30- ca.19.00
Redan nu kan du fundera på vilken dag och tid som passar dig (räkna med att vi träffas var fjärde vecka och håller på 1 1/2 timme varje gång):
Måndag kväll
eller
Tisdag kväll
eller
Onsdag eftermiddag
Klockslag kan vi diskutera i gruppen och enas om något som känns bra för alla.

Välkommen med din anmälan
Marie-Louise Stensson
Birgitta Henriksson
Staffanstorps bibliotek
Tel.046-251265

Uppåkra

Merllan 600-700personer passade på att besöka Uppåkra och se utgrävningsområdet och lyssna på föredrag på Arkeologidagen den 31 augusti. Professor Lars Larsson och antikvarie Jerry Rosengren berättade om nya utgrävningsresultat respektive läkekonsten i Uppåkra. Personal från Lunds Universitets Historiska Museum berättade, visade föremål och svarade på en mängd olika frågor. Alla som missade föredraget om läkekonsten i Uppåkra får en ny chans på kulturnatten, fredagen den 10 oktober då Jerry Rosengren håller samma föredrag på Staffanstorps bibliotek.

Foto:Bengt Almgren, Lunds Universitets Historiska Museum

Tema våld och hot i Staffanstorps konsthall

Vad gör vi med jordens resurser? Hur länge kan vi konsumera och leva för dagen utan en tanke på kommande generationer? Anders Kappel, som just nu ställer ut i Staffanstorps konsthall, vill väcka uppmärksamhet och få oss att tänka efter. Titta på den stora elkontakten! Se på den upplysta orgeln i sin låda! Har musiken tystnat för alltid?

Utställningen finns i konsthallen fram till kulturnatten den 10 oktober.