Skönlitteratur i fokus

Oh, vilken härlig dag jag haft idag!
Under hela dagen har jag lyssnat till sex olika författare som berättat om sina författarskap och om sina böcker. Det var sex för mig nästan helt obekanta författare.
Jag hade bara läst en bok av en författare tidigare.
Det var också sex författare som var väldigt olika varandra. Författarskapen och personligheterna spretade åt olika håll, men alla tilltalade mig på något sätt. Det är också något alldeles speciellt med att höra en författare prata om sina böcker. Kanske hade jag inte läst eller upptäckt någon av dessa, om jag inte hört om dem idag. Nu fick jag lust att läsa alla.

Först ut var Sara Granér, ung serietecknare, aktuell med boken Det är bara lite aids. Saras serier utgår ofta från företeelser i samhället som hon irriteras över eller stör sig på. De exempel vi fick skrattade jag gott åt men insåg också snart hur allvarliga skämten egentligen var. Men jag ska verkligen läsa hennes bok och även hålla utkik efter hennes serierutor i DN.

Därefter berättade Johanna Rynell om sin roman Hitta hem, som innehåller två berättelser om två kvinnor. En berättelse om kvinnan Hild som lever i Sverige andra halvan av 1900-talet och som är författarens barndomsberättelse. Den andra kvinna Mala lever under reformationstiden. Båda lever under tider då stora omvälvningar äger rum i samhället. Förändringar som ingen av dem känner sig hemma med. Båda längtar till något annat och båda ger sig iväg på vandring för att finna det. Så tolkade i alla fall jag hennes berättelse om boken.

Behrang Miri, rappare, musikpeagog och livsaktivist från Malmö, fick därefter mig att förstå hur viktig rap och hiphop kan vara. Behrangs musik är boken om hans liv. Varje spår på skivan är ett kapitel i hans liv. Läs en intervju med honom här eller läs hans hemsida. Han skiva har vi inte på biblioteket, men den tänker jag föreslå till inköp.

Malte Persson berättade efter lunch hur han i sökandet på nätet efter olika kommunikationssystem stötte på information om den optiska telegrafen (som jag faktiskt hört talas om) och svensken Abraham Niclas Edelcrantz som konstruerade sådana i Sverige på 1700-talet. Poeten, uppfinnaren, operachefen, bibliotekarien, entreprenören, jordbrukaren, akademiledamoten och ämbetsmannen Abraham Niclas Edelcrantz (född Clewberg) fascinerade Malte Persson så mycket att han nu har skrivit en roman om honom som heter Edelcrantz förbindelser. Han beskriver själv boken så här på sin hemsida: Boken skildrar, på ett förhoppningsvis inte alltför vördsamt sätt, valda delar av det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets svenska historia. Det handlar om vänskap och intriger, individer och relationer, mystik och vetenskap, krig och konst, och mycket annat.

Den ende författare jag tidigare hade läst var Johan Theorin och hans första bok Skumtimmen, som jag tyckte var väldigt bra. Idag berättade han om sin nya bok Nattfåk. Bägge böckerna tilldrar sig på Öland och miljön där är väldigt viktig för böckerna och för författaren som är uppväxt där. Han utgår ofta från någon av de historier och skröner han hört under sin uppväxt och bygger sedan upp sin deckarintrig runt den. Fyra böcker om Öland ska det bli. En för varje årstid.

Sist ut var Mian Lodalen och henns bok Dårens dotter. En bok som till ungefär 50% är självbiografisk och som handlar om Mians pappan och hennes uppväxt i ett frikyrkligt Jönköping. Mamman dog när Mian var liten och pappan var en stor slarver, som inte tog något som helst ansvar för Mian. Historien har funnits inom Mian i över 30 år och var en stor befrielse för henne att skriva.