Sommardikt

I Alltidhult utanför Olofström genomlevde författaren Harry Martinson en hård tid som utauktionerat sockenbarn. När han i sitt vuxna liv tillbringade långa tider till sjöss var det ändå till Alltidhult han drömde sig tillbaka, till dungarna och bokskogarnas ljus.
Biblioteket önskar trevlig helg med Harry Martinsons

Längtan till Alltidhult


I önskedrömmen kan det stundom hända,

att allt tas om, får drömda perspektiv.

Vi förs av minnets ström och återvända

mot drömda utsiktspunkter i vårt liv.

Då väljer jag av hela hjärtat fullt

en ås bland dungarna kring Alltidhult.

I drömmen ser jag vårens bokar lysa

med späda lövverk nedom Boafall,

när vägen går till Alltidhult om våren

och skogen ter sig som som en ljusblond hall

med solens spel på genomlysta sväv

av friska löv som bilda vårens väv.

För skygg att låta hela hjärtat tala

om det som ligger närmast till för dikt,

gör människan orden vanliga och svala,

så snart hon närmar sig sin djupa bikt.

Men långt ur fjärran blev mitt hjärta fullt

av längtan varje vår till Alltidhult.

Så minns man våren, som blev född att svinna

mot sommarmognad på sin färd mot höst.

I soluppgången ser jag ljuset rinna

i barndomslätta floder ifrån öst.

Bland skogens lövverk bryts dess blonda ström.

I Alltidhult har livet självt sin dröm.

Nyårshälsning

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,
Ring happy bells across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.

[...]

Lord Alfred Tennyson












Vi på biblioteken i Staffanstorp vill önska er alla ett Gott Nytt År!
På återseende 2012.

Dikt av Markus Birro

Idag skiner solen. Tidigare har det regnat flera dagar. Hoppas solen stannar ett tag men vill ändå förmedla den här fina dikten av Marcus Birro:

LÅT DET REGNA

Det regnar genom den här dikten
Den är inte vattentät

Jag lyckades inte skydda den mot stormen
och slagregnet utanför

Jag får lov att hålla sidorna i vasken
låta allting rinna av
bli blankt igen
och tomt

Ibland händer det att jag tänder lampan i källartrappan
och smyger ner där
Sjunker ner i en fåtölj från förr
Lägger upp fötterna på fönsterbläcket
och låter det regna igenom dikten så mycket det bara går

Dikten är en tyst konstform
I tider där det aldrig är tyst

Man ser igenom de här raderna
De skymmer inte sikten
De går före
föser undan det som skymmer
flyttar undan dumma turister som ställt sig framför utsikten

Du regnar igenom den här dikten

Dikt av Marcus Birro som ingår i diktsamlingen "Det bästa som kan hända - 70 poeter om livet".

Kärleksdikter!

Snart är det Alla hjärtans dag och därför låter vi poesin och kärleken flöda här i vår blogg! Har du tips på någon fin kärleksdikt, skriv gärna i kommentarfältet.

Dikterna finns i böckerna De vackraste kärleksdikterna utgiven av Prisma och Käärlek: 61 texter i kärlekens tecken av En bok för alla.

När du ler förbleknar allt omkring dig....
av Pär Lagerkvist

När du ler förbleknar allt omkring dig,
som om jordens glädje räckte blott åt dig.
Livet syns så tomt och öde kring mig,
ljust och lyckligt blott hos dig, hos dig.

Så du gör mig både rik och fattig,
och jag vet ej vad du gav och tog från mig.
Längtar bara efter denna glädje,
som när allt förbleknar strålar ut från dig.

Kärleksvisa
av Bo Setterlind

Jag ligger i mörkret hos dig,
där har jag ro.
Ingen människa finns,
som är så god.
Jag är fäst vid mörkret.
Jag är fäst vid dig.
Vore jag skild från mörkret,
vore jag skild från dig.
Jag ligger i mörkret hos dig
som fågeln i sitt bo.
Och vinden sjunger min visa.

Så skimrande var aldrig havet....
av Evert Taube

Så skimrande var aldrig havet
och stranden aldrig så befriande,
och fälten, ängarna och träden aldrig så vackra
och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick vid min sida
mot solnedgången,
aftonen
den underbara,
då dina lockar dolde sig för världen
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling,
i din första kyss.

ur Den dagliga kärleken

av Maria Wine

Kärlek

som är att vakna tillsammans

och möta den blåögda morgonen

att utbyta leenden som värmer

och värnar om den nya dagens framtid

att på resan genom dagen

vila tillsammans på klockslagens små väntstationer

och intaga gemensamma måltider

upplysta av lingonsyltens röda glädje

De dagliga skavsår vi får och ger

den dubbelsidiga smärtan

som värker inom oss

och som vi övervinner hos varann

den osynliga skyddsängel

som kammar ut irritationens snår

övermättnaden som hotar med tomhet

men botas genom att var och en

drar sig tillbaka till

ensamhetens nödvändiga oas

rätten att vara frånvarande i var sitt drömland

glädjen att vara närvarande i varandras liv -

detta är kärlek.

Du och jag

av Bjarne Blom

Du rör mig.

Jag rör dig.

Tiden stannar.

Evigheten är nära.

Du tar min hand.

Jag tar din.

Ett liv med glädje.

En stund av lycka.

Håll mig nära.

Släpp aldrig taget.

Vin och Litteratur

Nästa torsdag, 10/12, är det åter dags för den utomordentliga litteraturklubben Stanza att ta plats på Inkonsts scen i Malmö. Konceptet är enkelt och genialt: några poeter och en scen, några åskådare och lite förfriskningar. Här ser ni den aktuella uppställningen.

Hos oss kan du låna Jonas Bruns vackra bok (inte bara innehålet, utsidan också) om en lite missanpassad zoolog, vars forskarpassion återuppväcks när han kommer över en gammal plansch föreställande en amfibie. Texten utgörs av hans loggbok varvat med det bestiarium som hans vördade handledare aldrig hann färdigställa. Det är en envis jakt på det gäckande djuret, och en tanke väcks som inte går att slå bort: var de en gång människor som valde att återvända till havet?

"Allting har kommit ur havet. En dag kan det välja att återvända"

I våra hyllor finns också Helena Granströms "Alltings mått", som för övrigt också har ett mycket tilltalande omslag. (Kanske blir det mer och mer berättigat att döma boken efter dess omslag?)En bok som verkar svår-klassificerad. På vårt, och Malmös, bibliotek är det en filosofisk skrift. Hos Stanza är det en dikt- och essäbok, i likhet med förlagets "svindlande poetisk essä". Den här boken har jag inte läst, så jag kan inte motstå att norpa med mig den hem idag. Men jag lovar att läsa snabbt, för det verkar unikt och intressant! Författaren är teoretisk fysiker och matematiker och ska enligt bokens baksida behandla ämnen som "språkliga dimensioner av kroppen", pornografi, konsumism, stadsmiljö och det västerländska kulturarvets inverkan på individen. Allt på 117 sidor.

Först till kvarn kan alltså läsa in sig på Brun och alla kan lyssna in sig på ett axplock av det senaste inom svensk litteratur på torsdag.

Kvinnliga författare: två upptäckter

På årets bokmässa upptäckte jag ett (för mig) nytt förlag. Rosenlarv förlag heter det. Ett ideellt drivet förlag som satsar på nyutgivning av äldre undanskuffad och bortglömd litteratur. Framför allt kvinnliga författare som inte fått ta särskilt stor plats i den manligt dominerade litterära kanon. De skriver om sig själva angående kanonbegreppet följande:

"Rosenlarv förlag startades i ilskan över kanons förkrossande manliga dominans, och kommer därför i första hand fokusera på bortglömda kvinnliga författare [...] Förhoppningsvis blir kanon till slut så överfull att den blir överflödig som företeelse.

Och:

"[Det] finns [...] en dikotomi att bryta upp då en skiljelinje ofta sätts mellan populär litteratur och bra litteratur, och där de kvinnliga författarna ofta varit verksamma i den förra kategorin. En författare som blivit uppskattad och läst av flertalet i sin samtid, kan ju inte vara en riktigt bra författare, eller?"

Jag köpte en bok som heter Blott ett annat namn för ljus, skriven av Frida Stéenhoff. En dramatiker och feminist som jag aldrig hade hört talas om men som enligt boken förord (av vem minns jag inte nu) införde begreppet "feminisms" nutida betydelse i Sverige och som dessutom är i klass med den gode gamle Strindberg. Det ska bli spännande att läsa hennes feministiska manifest och även hennes novell som behandlar en queer kärlekshistoria (redan 1911!).

Jag upptäckte också att Staffanstorps bibliotek har en bok från Rosenlarvs utgivning: Feberboken - stoffet till en roman av Stina Aronsson. Ett modernistiskt manifest skriver Ebba Witt-Brattström i förordet, som då den gavs ut 1930 kallades för "hysteriska monologer" och kvinnlig bikt" bland annat. Kritikerna (uteslutande manliga kan tänkas) var inte nådiga mot Aronsson. Men så skildrade också hennes bok en man - på ett kritiskt vis . Och huvudpersonen var en kvinna som inte var beredd att göra avkall på sin frihet för denne mans skull. Det är fascinerande att tänka på hur radikala kvinnor och feminister det fanns redan på den tiden. Det ger en påminnelse om hur samhällsklimatet går i vågor, istället för rakt uppåt som en gärna vill tro.



Min andra upptäckt gäller en barnbok skriven av poeten Sylvia Plath, som jag
råkade se på vår barnavdelning. Sängboken heter den, och handlar om - ja, sängar: rymdraketsängar, spill-sängar, fläck-sängar, tank-sängar och många många fler sängar som är bra mycket roligare än de vanliga natti-natt-sängarna. Det är en rolig illustrerad poesibok för barn (och vuxna) som jag genast fastnade för. Nu funderar jag över vems barn jag kan läsa den här för...

Sublimt var ordet

lista över tankar tänkta under 2 timmar i vampyr- och zombieland, i kronologisk ordning:

usch jag ångrar mig

detta är som när vi åkte genom öknen, okända människor tysta i en bil
tillsammans
då var vi sju nu är vi åtta

jag bävar för zombiesarna

varför skulle jag hamna i den här gruppen
med tre grabbar som säkert inte kan ta det på allvar i skogen?

oh, den vackra himlen i solnedgången

när kommer de? när kommer de?
om jag bara visste när de kommer, det är själva väntan som är det hemska
ändå vet jag att de kommer, det är ju därför vi är här
nej usch varför gör jag det här?
jag hatar till och med att se på skräckfilm
men ges man en sådan här chans måste man ta den
eller?

en död råtta
det betyder zombies
jag tror jag minns det från den enda zombiefilm jag sett
snart kommer de
i horder
zombies kommer alltid i okontrollerade horder
jag bävar för horden

det är vackert
och fågelkvittret
och flygplanen då och då ökar mystiken

nu börjar det
det var inte farligt alls
det var vitt och vackert

vackra kvinnor och simpelt skådespel
det borde vara mer realistiskt

nu är vi i vampyrland
sen blir det värre
vampyrer är vackra och sublima
men de borde röra sig snabbt
det är lättare på film det blir liksom verkligt då
människor är trots allt människor även när de föreställer monster

men sen kommer zombieland och då blir det horder
stampande horder som kommer mot oss

det händer något med gruppen
vi trycker oss mot varandra, främlingar
står rygg mot rygg på reflex
enade mot det okända

det doftar så gott om vampyrerna
om zombiesarna
när de sveper förbi
det ligger kvar som ett spår lite efteråt
jag drar in

hur står det egentligen till med jämställdheten bland vampyrerna?
och det där med erotiken

sublimt
det är det det är, sublimt
vackert otäckt överdådigt overkligt
tänk att det är människor som springer runt här och gormar och beter sig efterblivet

jag borde ha tagit fotriktiga skor

å skogen
det är så vackert ändå
det doftar så gott
naturen alltså, förutom monstersvepen

tänk om det kommer en zombiehord nerför kullen nu
jag blir nästan besviken om det inte gör det
nu har jag ju laddat
nu har jag bävat hela vägen

ett äpple
det kan jag äta när jag kommer hem
undrar om det är slut snart

märkligt egentligen
här har vi gått i över en timme sida vid sida
alldeles tysta
och tytt oss till varandra
för att aldrig mer ses

jag tror jag har fått nageltrång

PS. Mera Kandre ur våra gömmor

Precis när jag publicerat det förra inlägget och googlat runt efter en bild att illustrera det hela med, ramlade jag över en bild på Lyrikvännen med en rubrik som sade "hittills opublicerade dikter av Mare Kandre". Så vad gör bibliotekarien? Jo hon går in till arkivgömman bakom disken och fyndar fram nr. 4/2007 av denna tidskrift och ställer bredvid de tidigare omtalade Kandreböckerna. Efter att hon själv läst sina första Kandrerader, förstås.

Ett smakprov:

Ah,
En väldig bok överskuggar oss alla och jag älskar den,
ty den mullrar av barnasorl från ett väldigt hugg
som långsamt färdas genom rymden.

DS.

Även jag drar mitt Marestrå till Kandrestacken

Efter K-special om Mare Kandre härom veckan är alla hennes romaner utlånade på biblioteket. Men misströsta ej, hennes prosalyrik finns kvar (och står i detta nu på hedersplatsen bredvid informationsdisken).

Det har förstås både talats och bloggats flitigt om henne. Själv tillhör jag dem som inte kände till henne och som inte ens har sett programmet, men nu ska jag ta och göra det. Hon verkar spännande! Bland annat läste jag om henne i Botkyrka biblioteks blogg och fick då även tillfälle att lyssna på henne som sångerska i ett punkband. Bra låt, riktigt 80-tal. Det är alltid fint tycker jag. Så i väntan på hennes romaner kan vi lyssna och titta på henne på youtube och läsa hennes prosadikter.

Två opåskiga påsktillställningar

För den som vill ta paus från äggätande och andra helgaktiviteter och bege sig mot folktätare ort har jag två tips:

Skärtorsdag klockan 18-21 på galleri Pictura i Lund.

Två Malmöbaserade konstnärer gör tillsammans en enkvällsutställning med text- och bildverk som kretsar kring begreppet trance. "Trans, Trance; (av fornfranskans transe, ”övergång från liv till död”, av transir ”övergå”, ytterst av latins tra´nseo ”gå över”, ”överskrida”), själsligt och kroppsligt tillstånd som innebär att en person frånkopplas normal uppmärksamhet på yttervärlden och absorberas av sitt inre."

Långfredag klockan 10:00 - 03:00 på Inkonst i Malmö.

En heldag med scenkonst i det nystartade scenkonstnäterket Potato Potatos regi. Det blir teater, musik, performance, poesi, dans och workshops med mer eller mindre unga och än så länge oetablerade scenaktörer. Spretigt och spännande tror jag, och misstänker att allt kan hända.
Klicka här för att läsa mer om programpunkter och priser.

Fyll gärna på med fler (påsk)tips genom att göra en kommentar till det här inlägget!

påsk"ägg"

Idag ägnade jag mig åt att lägga in små överraskningslappar i ett antal böcker med påsktema i Hjärup. Så om du lånar en påskig bok kanske du får en skatt på köpet. Lite som påskäggsjakt.
Trevlig läsning!

rapport från nyhetshyllan

jag läste idag i en annan biblioteksblogg att stockholms stadsbiblioetk "twittrar" första raden ur magasinböcker. Spännande, tänkte jag. Och här kommer Staffanstorps biblioteks cover på Stockholms stadsbibliotek -några slumpmässiga rader från slumpvis utvalda böcker på vår nyhetshylla, manipulerade till vad vi kan kalla för dagens dikt:

man får inte ta bort eller lägga till någon bit

den väldige Lorentz åsåg hennes vilsenhet,

reste sig,

sträckte ut armarna och sade hest:

- även sommarplats och vinterplats kostar mer för en större båt

man får inte ta bort eller lägga til någon bit
är uppbyggt av en separat Bi-Ampli-utrustad radioenhet (BX 642 A) och

separata högtalare för bas- och

en koloni svanar bor precis vid spetsen, men några örnar har jag aldrig sett där

man får inte ta bort eller lägga till någon bit

De citerade böckerna som du kan kila ner och låna är:

Joakim Pirinen - Döda paret och deras "vänner"

Elisabeth Goldstein - General von Döbeln: Den rosa glipan

Wåhlstedt Eje - Köpa motorbåt

Ann Heberlein - Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (7-dagarslån)

Radiogrammofonen - en harmoni i klang och elegans

Internationella kvinnodagen, Malmö 2009-03-08 (en sammanfattning)

en grå stad i en grå dag
ett blött folk i en våt stad
det går rykten om att det är patriarkatets fel

– Vad ska vi göra?

– Kross/ det ryktas om det grå patriarkatets död (röd)

– när när när?

– krossa sexismen

den blöta patriarken sägs vara ful (gul)


– inga sexister på våra flator

och vi skanderar (skamdelar) samma saker nu som de på 60-talet


– vi vill ha sex vi vill ha sex vi vill ha
– nu nu nu

har det således aldrig funnits någon frihet?
kvinnor
medsystrar
ta er ut ur husen (musen)

gå ut i parkerna och akta er för äkta män

det går rykten om att det är patriarkatets fel


– VAD SKA VI GÖRA?

största möjliga tystnad

cover på annons gällande läkemedelsstudie

Du kan vara lycklig om:

– du har känt dig uppstämd nästan varje dag under de senaste 2 veckorna.
– Du har hittat intresset för det mesta omkring dig, eller kunnat finna riktigt nöje av sådant du vanligen inte brukar tycka om.
– Du upplever dig pigg och kraftfull nästan varje dag.
– Du känner dig värdefull eller har oskuldskänslor nästan varje dag.
– Du har sömnlätthet.
– Symptomen leder till att ditt dagliga liv och ditt arbete påverkas positivt.

ett farväl till poeten som dirigerade sig själv

kärleken finns, kärleken finns
så glömskt din hand instucken som en unge
i min, och döden omöjlig att minnas,
omöjligt att minnas hur ett omistligt
liv, så lätt som med en kemisk rörelse
bort över kamäxing och klippduvor, allt,
mistes försvinner, omöjligt att minnas att
skaror som här och var finns av rotlösa

människor, husdjur och hundar försvinner;



Inger Christensen finns
inte längre

Jag har sagt det förut, men nu kräver sakernas tillstånd att det sägs igen.
Kom och låna hennes diktsamling "alfabet" (där ovanstående finns) och lyssna till hennes egna uppläsningar och tankar kring att skriva poesi, i radioprogrammet Klang.

Nu ska jag vara lite personlig, eller En skrivarlinje bloggar

Att vara personlig är något jag funderar ganska mycket över. I en av mina anteckningsböcker skrev jag för en tid sedan ungefär: Är det personliga över huvud taget relevant?

Relevant eller inte, det kanske ni får avgöra för blir det hur som helst lite personligt. Med mig ligger det till på följande sätt; jag är inte bara bibliotekarie utan större delen av min tid går jag en skrivarlinje på Fridhems folkhögskola. För den som undrar vem jag egentligen är så är jag den som bara jobbar en kväll i veckan i Staffanstorp av just den anledningen. Jag insåg nämligen att jag var tvungen att ge mig själv chansen att utveckla mitt eget skrivande och skapande innan jag bestämde mig för att ägna mig åt att hantera andras i mitt yrkesliv. Ofta handlar mitt skrivande om ett utforskande av språket. Frågor jag ställt mig är tex. Är visslingar del av vårt språk? och egentligen Vad är språk? Hur uppfattar vi ett språk vi inte förstår?

Just nu håller vi på med en diktfördjupning där vi väljer tre ämnen och sedan gör egna efterforskningar kring dessa innan vi skriver själva dikterna. Jag valde då bland annat ämnet "anteckningar" just för att de är personliga små avtryck efter människor, efter situationer och efter tid. Alla är nog intresserade av andras personliga anteckningar tänker jag, fast det är inte riktigt fint att erkänna. Och det är inte riktigt fin konst att syssla med det personliga. Mina funderingar kring detta är mitt i en process så jag har verkligen inga svar, men det är spännande att tänka kring. Det finns något där...

Nåväl, det jag egentligen ville komma till var att vi på skrivarlinjen nyligen startat en egen blogg. Där publicerar vi sådant vi skriver, tänker på och sysslar med. Kanske dyker det snart upp vidare funderingar, i diktform, kring anteckningarna. Dessutom kommer det i hela december ett nytt avsnitt av vår egen julkalender varje dag. Så om du vill veta mer om hur det kan fungera på en skrivarlinje och vad ett gäng aspirerande författare, poeter, dramatiker skriver för något är du välkommen att titta in på Skrivliv.

Ordmässa i alfabetisk ordning

Jag upptäckte helt nyligen den danska poeten Inger Christensen och längtar efter att läsa mer av hennes ganska koncisa, kontrollerade språkutforskning som samtidigt genererar känslostämmningar och ställer frågor till läsaren. I diktsamlingen "Alfabet" har hon kombinerat matematik och poesi så att hela diktsamlingen bygger på en bestämd sifferföljd där varje tal är summan av de två föregående: 1,2, 3, 5, 8, 13 osv. Sålunda är första dikten en rad, andra dikten två rader, den tredje tre, osv. Som titeln antyder bygger dikterna också på varsin bokstav, med start från "a" letar de sig igenom hela alfabetet. Om det läses högt blir det som en högstämd mässa av ord.

Till en början, när dikterna är korta, håller hon sig mycket strikt till den givna bokstaven (vilket tyvärr inte helt framgår i den svenska översättningen)

aprikosträden finns, aprikosträden finns

bräken finns; och björnbär, björnbär
och brom finns; och vätet, vätet

cikadorna finns, cikoria, krom
och citronträd finns; cikadorna finns;
cikadorna, ceder, cypress, cerebellum

De senare, längre dikterna är mer utsvävande men kretsar fortfarande genom ordens läten kring sin egen bokstav, till exempel "i";

Ikarosbarnen vita som lamm
i gråljuset, visst skall de finnas, visst
skall vi finnas, och syrets krucifix;
som rim skall vi finnas, som vind skall vi finnas,
som regnbågens iris i isblomstrens glittrande
tillväxt, tundrans strån, som små

skall vi finnas, så små som lite pollen i torv,
som lite virus i märgen, som vattupest kanske,
kanske som lite vitklöver, vicker, lite baldersbrå
förvisad till det återförlorade paradiset; fast
mörkret
är vitt, säger barnen, paradismörkret är vitt,
men inte vitt på samma sätt som en kista
är vit, om kistor nu finns, och inte vitt
på samma sätt som mjölken är vit,
om mjölken nu finns, vitt, det är vitt
säger barnen, mörkret är vitt, men inte vitt
på samma sätt som det vita som fanns,

Några ord i April

vårhimlen slår an

ett långt skälvande mollackord

längs marken

och jag lägger ifrån mig pennan

det orörda pappersarket blåser upp

yr vitt av körsbärsblommor

och snöar sej loss ur min hand

jag ser ut genom fönstret

och reser mej

jag känner begäret

jag ser en skymt av grön ögonskugga

jag ser den ljusa strimman av naken hud

när det slanka vilda trädet vänder sig om

och kisar mot mej

låter lövklänningen sakta glida isär

Dikt av Bruno K. Öijer

Tisdagspoesi!

"vitsipporna

lyser i din hand

och så starkt är skenet

att barrskogen

och hela bakgrunden ligger i mörker

den lilla mängden blod

som sipprat ur marken

där dom växte

syns inte

syns inte alls"

ur Dimman av allt av Bruno K. Öijer

Leonard Cohen till Skåne i sommar!

Den 3 juli uppträder, den nu 73-åriga, sångaren och poeten Leonard Cohen på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Biljetterna släpps idag den 18 Mars hos Ticnet.

Låna Cohens skivor på biblioteket eller läs hans roman Älsklingsleken eller de poetiska verken Nådens bok och Puckelryggens sånger.

Klicka här, för att se om Cohens musik eller böcker finns inne på biblioteket!

"Jag slog upp fönsterluckorna:
ljuset föll över de här raderna
(som är ofullständiga)
Det föll över två ord
som jag måste stryka ut:
namnet på en man
som torterades på en terrass
ovanför en välkänd gata

Jag svor vid solljuset
att lyda hans råd:
avlägsna alla bevis från min poesi
glömma allt om hans sönderstuckna fötter"

Leonard Cohen
ur Puckelryggens sånger

Mer om Leonard Cohen finns på www.leonardcohen.com.