Jag läser igenom mitt senaste inlägg om Sebald och upptäcker att jag missat v:et i självbiografi. Så passande trots allt - Själbiografi.
För övrigt har läsningen gått vidare till Lotta Lotass' i manifestdebatten nyligen utskällda bok Den vita jorden, som består av 148 osorterade korta texter förpackade i en låda. Rent praktiskt om den: Det går bra att läsa, även på bussen, men det gäller att förbereda stängningen av "boken" i god tid har jag noterat eftersom alla lapparna ska rafsas upp och de lästa ska läggas längst ned i botten på lådan (det är i alla fall min strategi, jag undrar om jag kommer märka när jag börjar läsa om samma text en andra gång?).
Just den Lotassboken finns inte i Staffanstorp men dock flera andra som är läsvärda. Bland annat Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet som dels, liksom Den vita jorden, innehåller många, långa, mystiska landskapsskildringar, dels en historia utifrån en riktigt rå seriemördare som konverserar med fyra absurda skepnader, som bygger på fyra verkliga seriemördare. Det är en bok som verkligen fastnat och som fick upp mina ögon för Lotass. Inte så mycket för det morbida innehållet som för hur berättelsen och karaktärerna är skrivna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar